Bild: http://static-cdn.sr.se/sida/images/103/1277758_1200_675.jpg?preset=article

Slopa det proportionella valsystemet

1999, i samband med Telias uteblivna fusion med Telenor, kallade Björn Rosengren Norge för den sista sovjetstaten. Den dåvarande näringsministern var irriterad på norrmännens förmåga att göra storpolitik av även den minsta fråga. Rosengren hade dock fel. I Sovjetunionen var ingenting politik; inga meningsskiljaktigheter tilläts brytas mot varandra i offentligheten.

Det finns i så fall mer passande nordiska kandidater till den sista sovjetstaten. Vi genomgår nu, vill jag påstå, en av de mest slätstrukna perioderna i svensk politik i modern tid. Skillnaderna mellan partierna är många gånger minimala. Exempel på områden där höger och vänster svårligen kan skiljas åt är synen på kapitalism, säkerhetspolitik, integration och invandring, globalisering och kulturpolitik (se t.ex. enandet kring finansieringen av SVT). Som konsekvens har tidigare otänkbara koalitioner förts upp på dagordningen. Liberalerna och Centerpartiet har börjat snegla vänsterut i jakten på nya samarbetspartners. Inte ens en koalition mellan Moderaterna och Socialdemokraterna förefaller omöjlig under förutsättning att Sverigedemokraterna fortsätter att växa. De traditionella ideologiska skiljelinjerna som länge låste dessa samarbeten till vissa partikonstellationer tycks uppluckrade.

Man kan invända att den svenska konsensuskulturen alltid handlat om att kompromissa fram lösningar. Men en förutsättning för kompromisser är ju att meningsskiljaktigheter föreligger från början. Här är det istället frågan om partier vars verklighetsbeskrivning i allt väsentligt stämmer överens utan behov att mötas halvvägs.

Jag menar att denna avsaknad på politisering till stor del kan härledas till Sveriges valsystem. Ett proportionellt valsystem gynnar mindre partier. Motivationen att stödja sådana partier blir högre när deras riksdagsmandat motsvarar deras röstandel. Detta till skillnad från majoritetssystem av brittisk eller amerikansk modell, där vinnaren tenderar att dominera parlamentet och småpartier ofta får finna sig underrepresenterade i förhållande till sin röstandel. För många ter sig ett proportionellt valsystem som mer rättvist och demokratiskt. Men vad man missar är då att fler partier i riksdagen inte är detsamma som fler regeringsalternativ, vilket är det verkligt betydelsefulla i ett val.

Paradoxalt nog resulterar fler partier inte i större åsiktsmångfald. Under ett proportionellt valsystem tenderar partierna snarare att agera populistiskt eller kalkylerande, då det ligger i deras intresse att hålla dörrarna till samarbete öppna med så många andra partier som möjligt. Under sådana omständigheter blir det riskfyllt att driva en särlinje. Således uppstår en kamp om mitten. 2018 kan det exempelvis få effekten att Liberalerna kan agera som vågmästare i såväl en höger- som en vänsterregering beroende på det parlamentariska läge som råder när rösterna har räknats. Dessförinnan kommer väljaren av detta parti inte kunna vara säker på om den röstat höger eller vänster.

I kontrast därtill är regeringsalternativen i ett majoritetssystem uppenbara på förhand. Det följer av att partierna inte känner sig tvungna att appellera till hela väljarkåren utan enbart till den väljargrupp som man anser sig representera. Majoritetssystemet uppmuntrar med andra ord tydlighet och politisk divergens. Antalet regeringsalternativ är i praktiken inte färre än i ett proportionellt valsystem. Vidare motverkas ideologiskt urvattning och anpassningen efter väljarkårens minsta gemensamma nämnare.

För att den politiska arenan ska kunna fungera som en fri marknadsplats för idéer är det önskvärt att utreda frågan om majoritetssystemets återinförande i Sverige. Det skulle främja en ärligare politik med reella skillnader mellan partierna.

(Bild: http://static-cdn.sr.se/sida/images/103/1277758_1200_675.jpg)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s